Nästa kris kan ge regeringen betydligt större makt
Grundlagen ändras efter valet
Vid en allvarlig pandemi, terrorattack, cyberattack eller annan svår fredstida kris ska regeringen kunna få befogenhet att besluta om regler som normalt kräver lagstiftning i riksdagen.
Det kan handla om beslut som påverkar människors frihet, rättigheter, företag och vardag. Det första grundlagsbeslutet är redan fattat. Nu kräver vi besked från partierna före valet.
11412 personer har redan skrivit under.
Gör det du också.
GRUNDLAGEN ÄNDRAS
Sverige står inför en stor förändring av regeringsformen
Riksdagen har röstat för nya grundlagsregler om hur Sverige ska styras under allvarliga fredstida krissituationer.
Det kan exempelvis handla om allvarliga epidemier, storskaliga terroristattentat, svåra naturkatastrofer eller omfattande störningar av kritisk infrastruktur och viktiga samhällsfunktioner.
Förslaget förändrar hur normgivningsmakten kan användas under sådana situationer och innebär att regeringen kan få betydligt större möjligheter att besluta om föreskrifter på områden som normalt kräver lagstiftning i riksdagen.
① Det första beslutet är fattat
Riksdagen antog grundlagsförslaget som vilande den 3 december 2025.
② Du väljer nästa riksdag
En grundlag kan inte ändras genom ett enda riksdagsbeslut. Två likalydande beslut krävs med ett riksdagsval emellan.
Valet är därför väljarnas möjlighet att påverka riksdagens sammansättning mellan de två besluten.
③ Efter valet kommer det avgörande beslutet
Den nyvalda riksdagen får ta ställning till grundlagsändringen igen. Om samma förslag antas blir förändringen definitiv.
Det är nu, mellan de två besluten, som frågan måste granskas och diskuteras.
Det andra beslutet återstår. Kräv en ny granskning innan grundlagen ändras.
VAD KAN DET BETYDA I PRAKTIKEN?
Tänk dig nästa pandemi
Grundlagsförslaget handlar inte bara om juridisk teknik. Det handlar om vem som får fatta beslut när Sverige befinner sig under extrem press.
Under covidpandemin såg vi hur snabbt vardagen kunde förändras. Begränsningar av sammankomster, besöksrestriktioner, vaccinationsbevis och andra långtgående åtgärder infördes på kort tid.
Nästa allvarliga epidemi kan ställa staten inför nya krav på snabba och ingripande beslut.
Med de nya grundlagsreglerna ska regeringen efter ett särskilt aktiveringsbeslut kunna få befogenhet att besluta om sådant som enligt grundlagen annars ska regleras genom lag.
I exceptionella situationer ska regeringen dessutom kunna meddela föreskrifter inom lagområdet utan ett föregående särskilt bemyndigande i vanlig lag, om ett dröjsmål skulle innebära avsevärt men för angelägna allmänna intressen.
Nästa gång Sverige hamnar i en allvarlig kris kan besluten behöva fattas när människor är rädda, tiden är knapp och trycket på politikerna är som störst. Det är just då grundlagen måste vara som starkast.
ETT AKTUELLT EXEMPEL
Det här är inte bara en hypotetisk fråga
Den 26 augusti 2026 publicerade regeringen lagrådsremissen Stärkt pandemiberedskap.
Det är ett separat lagstiftningsprojekt och är inte beroende av den grundlagsändring som Grundlagsuppropet handlar om.
Men förslaget visar vilken typ av långtgående beslut staten vill ha möjlighet att snabbt använda under en framtida allvarlig smittspridning.
En permanent beredskapslag för framtida pandemier
Regeringen föreslår en ny lag om särskilda begränsningar för att förhindra smittspridning. Tanken är att reglerna ska finnas på plats innan nästa allvarliga smittspridning inträffar, så att regeringen snabbt kan aktivera dem när vissa förutsättningar är uppfyllda.
Regeringen ska kunna besluta att lagens särskilda befogenheter får användas för en samhällsfarlig sjukdom som förekommer, eller inom kort kan antas komma att förekomma, i en sådan omfattning att åtgärder enligt lagen kan behövas.
Åtgärderna kan påverka människors vardag direkt
Den nya lagen innehåller bemyndiganden som kan användas för långtgående samhällsinriktade smittskyddsåtgärder.
- begränsningar av antalet deltagare vid allmänna sammankomster och offentliga tillställningar
- begränsningar av antalet besökare i verksamheter
- krav på avstånd mellan människor
- begränsade öppettider och tidsbegränsningar av verksamheter
- begränsningar av privata sammankomster i vissa lokaler
- begränsningar i kollektivtrafik och inrikes flyg
- förbud mot att vistas på vissa särskilt angivna platser
- förbud mot vissa allmänna sammankomster, offentliga tillställningar och verksamheter när mindre ingripande åtgärder inte bedöms tillräckliga
- hälsokontroll vid inresa till Sverige
- smittskyddsplacering i särskilda boendeformer för äldre
VACCINATIONSBEVIS
Förslaget öppnar uttryckligen för vaccinationsbevis
Ordet vaccinationsbevis står inte bland de konkreta åtgärder som räknas upp i själva lagbestämmelsen. Där används också den bredare formuleringen ”andra åtgärder för att motverka smittspridning”.
I regeringens motivering förklaras vad detta kan innebära. Där anges uttryckligen att föreskrifterna ska kunna ge den som anordnar allmänna sammankomster och offentliga tillställningar möjlighet att ställa krav på vaccinationsbevis.
Det innebär inte vaccinationstvång och betyder inte att vaccinationsbevis automatiskt införs när lagen aktiveras.
Men det visar att den föreslagna lagen skapar en rättslig möjlighet att åter använda vaccinationsbevis som villkor för deltagande vid vissa sammankomster och tillställningar.
Det gör frågan om krisbefogenheter konkret: beslut under en pandemi kan påverka vem som får tillträde till delar av samhällslivet.
Regeringen kan aktivera lagen innan riksdagen har sagt ja
En central del av förslaget handlar om vem som får agera först.
Regeringen föreslås kunna fatta föreskriften som aktiverar de särskilda smittskyddsbefogenheterna utan ett föregående godkännande av riksdagen.
Så fungerar kontrollen enligt förslaget
- Regeringen fattar aktiveringsbeslutet.
- Föreskriften ska underställas riksdagen så snart som möjligt.
- Om den inte underställs inom två veckor upphör den att gälla.
- Om riksdagen säger nej upphör den omedelbart att gälla.
- Om riksdagen inte prövar föreskriften inom två månader från underställningen upphör den också att gälla.
- En aktiveringsföreskrift kan som längst gälla i tolv månader.
Riksdagen behåller alltså möjligheten att stoppa reglerna. Men konstruktionen innebär att regeringen kan agera först och den parlamentariska prövningen sker därefter.
Justitiekanslern ville se snabbare riksdagskontroll
Den ordningen har också väckt frågor under remissbehandlingen.
Justitiekanslern ansåg att tidsfristen för underställning bör vara så kort som möjligt och pekade på att den skulle kunna vara högst en vecka. JK ansåg också att det finns skäl att överväga om riksdagen ska behöva ta ställning till aktiveringen på nytt under tolvmånadersperioden, exempelvis efter sex månader.
Även Svensk Scenkonst har ifrågasatt om en tolvmånadersperiod är lämplig för regler med så ingripande effekter.
Det illustrerar den centrala kontrollfrågan: hur mycket ska regeringen få göra först och låta riksdagen kontrollera i efterhand?
Två olika förslag. Samma viktiga kontrollfråga.
Grundlagsförslaget handlar om den övergripande maktbalansen mellan riksdag och regering under allvarliga fredstida kriser.
Pandemiförslaget är en separat lagstiftning och bygger på befogenheter som redan ryms inom dagens konstitutionella system.
Det ena förslaget orsakar alltså inte det andra.
Men pandemiförslaget visar hur konkreta frågorna om krismakt kan bli. Det kan handla om möten och demonstrationer, verksamheter, rörelsefrihet, vaccinationsbevis och andra åtgärder som berör människors vardag och grundläggande friheter.
Frågan är inte om Sverige ska kunna bekämpa en allvarlig pandemi. Frågan är vilka befogenheter regeringen ska ha, vilka gränser som ska gälla och hur snabbt riksdagen måste få kontroll över besluten.
Det är därför Grundlagsuppropets grundprincip är viktig även här:
Grundlagen måste vara säker även med en regering du inte litar på.
REGERINGENS EGEN BESKRIVNING
Regeringen beskriver det som ett ”brett mandat”
Hur omfattande är de nya grundlagsbefogenheterna tänkta att vara?
I propositionen beskriver regeringen den föreslagna ordningen som att regeringen, när bestämmelserna har aktiverats och riksdagen lämnat bemyndigandet, får ett brett mandat att agera under en allvarlig fredstida krissituation.
Det är alltså regeringen själv som beskriver den föreslagna normgivningsmakten som bred.
Det betyder inte att regeringen får obegränsad makt. Grundlagen innehåller spärrar och parlamentarisk kontroll.
Men det visar hur stor förändringen av regeringens handlingsutrymme kan bli när krisbestämmelserna väl används.
REMISSKRITIKEN
Jurister och rättighetsorganisationer har varnat
En stor del av remissinstanserna stödde eller hade inga avgörande invändningar mot huvuddragen i förslaget.
Men flera tunga juridiska och människorättsliga aktörer har riktat allvarlig kritik mot delar av konstruktionen.
Civil Rights Defenders
Civil Rights Defenders har varit kritiska till möjligheten för regeringen att själv aktivera de extraordinära reglerna och till regeringens möjlighet att meddela föreskrifter på lagområdet utan riksdagens föregående särskilda bemyndigande.
Organisationen har bland annat lyft risker kring rättssäkerhet, godtycklig tillämpning, mänskliga rättigheter och maktmissbruk.
Centrum för rättvisa
Centrum för rättvisa har pekat på att riskerna för missbruk behöver analyseras noggrannare och efterlyst starkare rättsliga skyddsmekanismer.
Organisationen har bland annat lyft behovet av bättre möjligheter för enskilda att få inskränkningar av sina fri- och rättigheter prövade rättsligt.
Internationella juristkommissionens svenska avdelning
Juristkommissionen har lyft frågan om hur reglerna skulle kunna användas av en framtida regering med svagare respekt för demokratiska institutioner och rättsstatliga principer.
När rättighetsorganisationer och jurister varnar för maktmissbruk och rättssäkerhetsproblem måste frågan åtminstone diskuteras öppet före valet.
VIKTIGT ATT VETA
Nej, regeringen får inte obegränsad makt
Det är viktigt att beskriva förslaget korrekt.
Förslaget innehåller flera spärrar och former av parlamentarisk kontroll.
- De särskilda krisbefogenheterna måste normalt aktiveras genom beslut av riksdagen.
- Aktiveringsbeslutet kräver kvalificerad majoritet.
- Regeringen kan endast själv fatta aktiveringsbeslut i särskilt brådskande situationer.
- Ett sådant beslut måste underställas riksdagen.
- Extraordinära föreskrifter utan föregående särskilt bemyndigande ska vara tidsbegränsade.
- Riksdagen kan ingripa och återta befogenheter eller upphäva föreskrifter.
Så vad är problemet?
Grundlagsuppropets kritik bygger inte på att spärrarna saknas.
Frågan är om de är tillräckliga när regeringen samtidigt får ett betydligt större konstitutionellt handlingsutrymme under framtida kriser.
En grundlag ska inte bara fungera med en regering som använder befogenheterna varsamt.
Den måste också vara säker med den regering du minst av allt skulle vilja ge extraordinära befogenheter.
DEN AVGÖRANDE FRÅGAN
Vem ska få mer makt när Sverige befinner sig i kris?
Under normala förhållanden finns tid för remisser, offentlig debatt, riksdagsbehandling och politisk granskning.
I en akut kris finns mindre tid.
Staten måste kunna agera snabbt. Men samma situation som kräver snabba beslut är också den situation där risken för överreaktioner, dåligt beredda regler och oproportionerliga ingrepp kan vara som störst.
Under covidpandemin blev den konflikten konkret för miljontals människor.
Grundlagen ska skydda våra friheter när de är som svårast att försvara, inte bara när ingen försöker begränsa dem.
GRANSKA SJÄLV
Läs originalkällorna
Vi vill inte att du ska behöva ta vårt ord för vad förslagen innebär. Läs handlingarna själv och bilda dig en egen uppfattning.
Grundlagsförslaget
Proposition 2024/25:155, Stärkt konstitutionell beredskap
Riksdagens behandling
Konstitutionsutskottets betänkande 2025/26:KU8, Stärkt konstitutionell beredskap
Regeringens pandemiförslag
Lagrådsremiss, Stärkt pandemiberedskap, 26 augusti 2026
Stoppa ett automatiskt ja efter valet
Vi uppmanar den riksdag som väljs den 13 september 2026 att inte anta förslaget om stärkt konstitutionell beredskap i dess nuvarande form utan en förnyad offentlig granskning.
Innan nya konstitutionella krisbefogenheter skrivs in i regeringsformen kräver vi:
① En verklig offentlig debatt
En förändring av maktbalansen mellan riksdag och regering ska inte passera väljarkåren som en teknisk grundlagsfråga.
② Starkare skydd för fri- och rättigheter
Extraordinära befogenheter måste kombineras med tydliga garantier för grundläggande fri- och rättigheter.
③ Effektiv parlamentarisk och rättslig kontroll
Ju större handlingsutrymme regeringen får under en kris, desto viktigare blir kontroll, domstolsprövning och ansvarsutkrävande.
④ Tydliga och snäva gränser
Det måste vara tydligt när extraordinära befogenheter får användas, hur långt de sträcker sig och när de ska upphöra.
⑤ Besked från partierna före valet
Väljarna har rätt att veta hur partierna tänker rösta när grundlagsförslaget återkommer efter valet.
Det här är en valfråga
Det andra grundlagsbeslutet fattas av den riksdag som väljs den 13 september 2026.
Därför vill Grundlagsuppropet ha ett tydligt besked från varje parti:
Kommer ert parti att rösta ja eller nej till det vilande grundlagsförslaget om stärkt konstitutionell beredskap?
Vi publicerar partiernas svar öppet så att väljarna själva kan bedöma dem.
GRUNDLAGENS UPPGIFT
Grundlagen skrivs inte för nästa regering
Den skrivs för alla framtida regeringar.
Den regering du litar på i dag kan ersättas av en regering du inte alls litar på.
Och befogenheter som en gång skrivits in i regeringsformen finns kvar även när politikerna byts ut.
Grundlagen måste vara säker även med en regering du inte litar på.
Vanliga frågor
Ger grundlagsförslaget regeringen obegränsad makt?
Nej. Förslaget innehåller begränsningar och parlamentarisk kontroll. Grundlagsuppropets invändning är inte att regeringen får obegränsad makt, utan att regeringens normgivningsmakt kan utvidgas betydligt under särskilda krissituationer och att skyddsmekanismerna därför måste granskas noggrant.
Är pandemiförslaget en följd av grundlagsändringen?
Nej. Förslaget om stärkt pandemiberedskap är ett separat lagstiftningsprojekt och är inte beroende av att den föreslagna grundlagsändringen genomförs. Vi använder det som ett konkret exempel på vilken typ av ingripande regler staten kan vilja kunna använda snabbt under en framtida kris.
Kan regeringen själv aktivera den föreslagna pandemilagen?
Enligt lagrådsremissen föreslås regeringen kunna meddela föreskrifter om att de särskilda samhällsinriktade smittskyddsåtgärderna ska få tillämpas på en viss samhällsfarlig sjukdom. En sådan föreskrift ska så snart som möjligt underställas riksdagen för prövning.
Kan den nya pandemilagen användas för vaccinationsbevis?
Ja. Lagrådsremissen innebär inte att vaccinationsbevis automatiskt införs, men i regeringens motivering anges uttryckligen att föreskrifter kan ge arrangörer av allmänna sammankomster och offentliga tillställningar möjlighet att ställa krav på vaccinationsbevis.
Det är viktigt att skilja detta från grundlagsförslaget. Grundlagsändringen inför inte vaccinationsbevis. Förslaget om stärkt pandemiberedskap är en separat lagstiftning.
Är detta ett partipolitiskt upprop?
Initiativet till Grundlagsuppropet har tagits av MoD – Mänskliga rättigheter och Demokrati. Uppropet är samtidigt öppet för människor, organisationer och politiska aktörer med olika uppfattningar i andra frågor. Att stödja uppropet innebär endast att man ställer sig bakom kraven i denna grundlagsfråga.
Nästa gång reglerna behövs kan Sverige redan befinna sig mitt i en kris
Då kommer diskussionen handla om vad staten måste göra snabbt.
Nu har vi fortfarande möjlighet att diskutera vilka befogenheter staten ska ha när den dagen kommer.
Kräv besked innan grundlagen ändras
Skriv under Grundlagsuppropet och kräv offentlig debatt, starkt rättighetsskydd och tydliga besked från partierna före valet.
Din underskrift går till KU
Din underskrift skickas direkt till ledamöterna i riksdagens konstitutionsutskott med krav på en ny granskning före det andra beslutet.
Därför skriver människor under
Stoppa grundlags-ändringen
Väljarkrav till riksdagspartierna: Ompröva grundlagsändringen efter valet
Stoppa grundlagsändringen om utökad krismakt
Stärk skyddet för fri- och rättigheter innan regeringen ges utökade befogenheter i en kris
Sveriges grundlag är demokratins yttersta skydd. Den ska stå stark även när samhället utsätts för stora påfrestningar.
Den 3 december 2025 fattade riksdagen det första av två beslut om Stärkt konstitutionell beredskap. Förslaget innebär nya grundlagsregler som gör det möjligt att under en allvarlig fredstida krissituation ge regeringen befogenhet att meddela föreskrifter på områden där regler normalt måste beslutas genom lag.
I exceptionella och särskilt brådskande situationer ska regeringen dessutom kunna meddela vissa föreskrifter på lagområdet utan ett föregående särskilt bemyndigande i vanlig lag. Förslaget innehåller samtidigt flera spärrar och krav på parlamentarisk kontroll.
Det här kan få mycket konkreta konsekvenser
Frågan om krisbefogenheter är inte bara juridisk teori.
Regeringens lagrådsremiss Stärkt pandemiberedskap, som är ett separat lagstiftningsprojekt, visar vilka typer av ingripande regler som kan bli aktuella under en framtida hälsokris. Förslaget omfattar bland annat begränsningar av sammankomster och verksamheter, vistelseförbud och andra samhällsinriktade smittskyddsåtgärder. I motiven anges även att arrangörer ska kunna ges möjlighet att ställa krav på vaccinationsbevis vid allmänna sammankomster och offentliga tillställningar.
Pandemiförslaget är inte en följd av grundlagsändringen. Men det visar hur konkret frågan om regeringens krismakt kan bli för människors frihet och vardag.
Nu har väljarna ordet
En grundlagsändring kräver två likalydande riksdagsbeslut med ett riksdagsval emellan. Det första beslutet är fattat. Efter valet den 13 september 2026 får den nyvalda riksdagen ta ställning till förslaget igen.
Det är nu den demokratiska eftertanken måste ske.
Frågan handlar inte om huruvida vi litar på dagens regering.
Grundlagen måste vara säker även med en regering vi inte litar på.
Jag som skriver under kräver
Att den nyvalda riksdagen inte antar förslaget om Stärkt konstitutionell beredskap i dess nuvarande form utan att frågan först får en förnyad offentlig och rättslig granskning.
Innan ett andra grundlagsbeslut fattas vill jag se:
- En bred offentlig debatt om grundlagsändringen och dess konsekvenser.
- Ett starkt skydd för grundläggande fri- och rättigheter och den kroppsliga integriteten.
- Stark parlamentarisk och rättslig kontroll av regeringens beslut under en kris.
- Tydliga och snäva gränser för när extraordinära krisbefogenheter får användas.
- Ett tydligt besked före valet: Kommer ert parti att rösta ja eller nej till grundlagsändringen efter valet?
Läs uppropet, originalhandlingarna och bakgrunden:
Grundlagsuppropet 2026
https://grundlagsuppropet.se/
Ett samhälle måste kunna agera snabbt när människors liv och säkerhet hotas. Men handlingskraft måste kombineras med rättssäkerhet, demokratiskt ansvarsutkrävande och ett starkt skydd för våra grundläggande rättigheter.
Ju större befogenheter staten får i en kris, desto starkare måste skyddet mot maktmissbruk vara.
Detta meddelande har skickats eftersom du är ledamot av riksdagens konstitutionsutskott, som bereder grundlagsfrågor.
{Ditt namn kommer stå här}