OM GRUNDLAGSUPPROPET
Därför finns Grundlagsuppropet
Det första grundlagsbeslutet är redan fattat. Efter valet får den nya riksdagen avgöra om förändringen ska bli permanent. Grundlagsuppropet finns för att en förändring som kan ge regeringen större normgivningsmakt under framtida kriser ska få den offentliga debatt, granskning och demokratiska prövning som en grundlagsändring kräver.
BAKGRUND
En grundlagsfråga som berör oss alla
Sveriges grundlag ska vara svår att förändra. Därför krävs två likalydande riksdagsbeslut med ett riksdagsval mellan besluten.
Förslaget om Stärkt konstitutionell beredskap fick sitt första godkännande av riksdagen den 3 december 2025 och är nu vilande. Efter valet den 13 september 2026 får den nyvalda riksdagen ta ställning till samma grundlagsförslag en andra gång.
En central del av förslaget är nya regler för allvarliga fredstida krissituationer. Under sådana förhållanden ska regeringen kunna ges större befogenheter att meddela bindande föreskrifter på områden där regler annars måste beslutas av riksdagen genom lag.
Förslaget innehåller samtidigt flera spärrar och kontrollmekanismer. Grundlagsuppropets invändning är därför inte att regeringen får obegränsad makt. Frågan är om gränserna, kontrollen och rättssäkerhetsgarantierna är tillräckliga för en ordning som ska kunna användas av framtida regeringar under mycket svåra samhällskriser.
VARFÖR BEHÖVS ETT UPPROP?
Det handlar om spelreglerna när samhället är under som störst press
Förslaget handlar inte bara om tekniska regler för krishantering. Det förändrar under särskilda förutsättningar fördelningen av normgivningsmakt mellan riksdagen och regeringen.
Det finns starka argument för att Sverige behöver kunna fatta beslut snabbt i extrema situationer. Men flera remissinstanser har samtidigt lyft frågor om rättssäkerhet, avgränsning, parlamentarisk kontroll och risken för missbruk av extraordinära befogenheter.
Vi anser att sådana frågor måste vara ordentligt genomlysta innan grundlagen ändras permanent.
VARFÖR DET SPELAR ROLL
Krisbefogenheter kan få mycket konkreta konsekvenser
Frågan om krismakt är inte bara teoretisk. Under en allvarlig kris kan staten behöva fatta beslut som får stora konsekvenser för människors vardag, verksamheter och grundläggande friheter.
Ett aktuellt exempel är regeringens separata lagförslag Stärkt pandemiberedskap från augusti 2026. Där föreslås en stående rättslig beredskap för bland annat begränsningar av sammankomster och verksamheter, deltagarantal, avståndskrav, vistelseförbud och andra samhällsinriktade smittskyddsåtgärder.
Pandemiförslaget är inte en följd av grundlagsändringen. Det är ett separat lagstiftningsprojekt. Men det visar hur konkret frågor om regeringens befogenheter, rättigheter och parlamentarisk kontroll kan bli när samhället ställs inför en allvarlig kris.
Grundlagsuppropet handlar inte om att Sverige ska vara handlingsförlamat i en kris. Det handlar om vilka demokratiska spelregler som ska gälla när staten behöver mycket stor handlingskraft.
VÅRA KRAV
Vad vill Grundlagsuppropet?
Vi uppmanar den riksdag som väljs den 13 september 2026 att inte anta förslaget om Stärkt konstitutionell beredskap i dess nuvarande form utan att frågan först får en förnyad offentlig och rättslig granskning.
Vi vill att konsekvenserna för maktfördelning, rättssäkerhet och grundläggande fri- och rättigheter granskas ordentligt innan det andra grundlagsbeslutet fattas.
1
En bred offentlig debatt
Grundlagsförändringen och dess möjliga konsekvenser ska diskuteras öppet och begripligt före det andra beslutet.
2
Starkt skydd för fri- och rättigheter
Grundläggande fri- och rättigheter, rättssäkerheten och den kroppsliga integriteten ska ha ett robust skydd även under allvarliga kriser.
3
Stark parlamentarisk och rättslig kontroll
Regeringens extraordinära beslut ska kunna granskas snabbt och effektivt av riksdagen och genom rättslig kontroll.
4
Tydliga gränser för krisbefogenheterna
Det ska vara tydligt när de extraordinära bestämmelserna får aktiveras och hur långt regeringens befogenheter får sträcka sig.
5
Besked från partierna före valet
Väljarna ska få veta om partierna tänker rösta ja eller nej när grundlagsförslaget kommer tillbaka till riksdagen.
INITIATIVET
Vem står bakom Grundlagsuppropet?
Initiativet till Grundlagsuppropet har tagits av MoD – Mänskliga rättigheter och Demokrati.
Men grundlagsfrågan är större än ett enskilt parti. Ambitionen är därför att samla människor, organisationer, sakkunniga och politiska aktörer med olika utgångspunkter kring gemensamma krav på öppen debatt, rättssäkerhet och demokratisk kontroll.
Uppropet är öppet över politiska gränser
Att stödja Grundlagsuppropet innebär inte att man ställer sig bakom MoD:s politik i andra frågor.
Det gemensamma ställningstagandet är uppropets krav i denna grundlagsfråga.
ETT ÖPPET UPPROP
Vi vill samla fler röster
Grundlagsfrågor bör kunna diskuteras över parti- och organisationsgränser. Därför vill vi att fler aktörer med olika politiska perspektiv deltar i diskussionen och, när de delar uppropets krav, ansluter sig till initiativet.
Grundlagsuppropet välkomnar bland annat:
- politiska partier och politiska företrädare
- föreningar och organisationer
- jurister, forskare och andra sakkunniga
- debattörer och opinionsbildare
- enskilda medborgare
Det gemensamma behöver inte vara en bred politisk samsyn. Det räcker att man står bakom Grundlagsuppropets krav i denna fråga.
SAKLIGHET OCH TRANSPARENS
Vi vill skilja fakta från åsikter
Grundlagsuppropet tar ställning mot att förslaget antas i dess nuvarande form. Samtidigt vill vi att argumentationen ska bygga på vad förslaget faktiskt innehåller.
Det innebär bland annat att vi försöker vara tydliga med vad grundlagsändringen faktiskt gör och vad som i stället är exempel på åtgärder som kan beslutas genom annan lagstiftning.
Vad förslaget säger
Vad som faktiskt står i propositionen och de föreslagna grundlagsreglerna.
Argumenten för
Regeringens, utredningens och riksdagsmajoritetens argument för att förändringen behövs.
Invändningarna
Den kritik och de konstitutionella risker som remissinstanser och andra aktörer har lyft.
Vad uppropet anser
Vår egen ståndpunkt, våra krav och varför vi anser att förslaget bör granskas på nytt före det andra beslutet.
Vi rättar hellre än överdriver
Grundlagsändringen innebär exempelvis inte i sig att regeringen får införa vilka begränsningar som helst eller att grundläggande fri- och rättigheter upphör att gälla.
Vår kritik handlar om maktfördelningen, reglernas avgränsning, kontrollmekanismerna och hur systemet skulle fungera även under en framtida regering som vi inte litar på.
ÖPPNA KÄLLOR
Läs originalkällorna själv
Vi uppmuntrar alla att läsa originalmaterialet och bilda sig en egen uppfattning. Därför länkar vi vidare till propositionen, riksdagens behandling, remisskritiken och annan relevant offentlig dokumentation.
MEDVERKA
Var med och sätt grundlagsfrågan på dagordningen
Du kan bidra genom att skriva under uppropet, dela det vidare eller kontakta oss om din organisation, förening eller verksamhet vill stödja initiativet.
Vi vill också komma i kontakt med jurister, forskare, organisationer, politiska företrädare och andra som vill bidra till en bredare offentlig diskussion om grundlagsändringen.
Grundlagen tillhör oss alla. Diskussionen om hur den förändras bör också göra det.
Din underskrift går till KU
Din underskrift skickas direkt till ledamöterna i riksdagens konstitutionsutskott med krav på en ny granskning före det andra beslutet.
Därför skriver människor under
Stoppa grundlags-ändringen
Väljarkrav till riksdagspartierna: Ompröva grundlagsändringen efter valet
Stoppa grundlagsändringen om utökad krismakt
Stärk skyddet för fri- och rättigheter innan regeringen ges utökade befogenheter i en kris
Sveriges grundlag är demokratins yttersta skydd. Den ska stå stark även när samhället utsätts för stora påfrestningar.
Den 3 december 2025 fattade riksdagen det första av två beslut om Stärkt konstitutionell beredskap. Förslaget innebär nya grundlagsregler som gör det möjligt att under en allvarlig fredstida krissituation ge regeringen befogenhet att meddela föreskrifter på områden där regler normalt måste beslutas genom lag.
I exceptionella och särskilt brådskande situationer ska regeringen dessutom kunna meddela vissa föreskrifter på lagområdet utan ett föregående särskilt bemyndigande i vanlig lag. Förslaget innehåller samtidigt flera spärrar och krav på parlamentarisk kontroll.
Det här kan få mycket konkreta konsekvenser
Frågan om krisbefogenheter är inte bara juridisk teori.
Regeringens lagrådsremiss Stärkt pandemiberedskap, som är ett separat lagstiftningsprojekt, visar vilka typer av ingripande regler som kan bli aktuella under en framtida hälsokris. Förslaget omfattar bland annat begränsningar av sammankomster och verksamheter, vistelseförbud och andra samhällsinriktade smittskyddsåtgärder. I motiven anges även att arrangörer ska kunna ges möjlighet att ställa krav på vaccinationsbevis vid allmänna sammankomster och offentliga tillställningar.
Pandemiförslaget är inte en följd av grundlagsändringen. Men det visar hur konkret frågan om regeringens krismakt kan bli för människors frihet och vardag.
Nu har väljarna ordet
En grundlagsändring kräver två likalydande riksdagsbeslut med ett riksdagsval emellan. Det första beslutet är fattat. Efter valet den 13 september 2026 får den nyvalda riksdagen ta ställning till förslaget igen.
Det är nu den demokratiska eftertanken måste ske.
Frågan handlar inte om huruvida vi litar på dagens regering.
Grundlagen måste vara säker även med en regering vi inte litar på.
Jag som skriver under kräver
Att den nyvalda riksdagen inte antar förslaget om Stärkt konstitutionell beredskap i dess nuvarande form utan att frågan först får en förnyad offentlig och rättslig granskning.
Innan ett andra grundlagsbeslut fattas vill jag se:
- En bred offentlig debatt om grundlagsändringen och dess konsekvenser.
- Ett starkt skydd för grundläggande fri- och rättigheter och den kroppsliga integriteten.
- Stark parlamentarisk och rättslig kontroll av regeringens beslut under en kris.
- Tydliga och snäva gränser för när extraordinära krisbefogenheter får användas.
- Ett tydligt besked före valet: Kommer ert parti att rösta ja eller nej till grundlagsändringen efter valet?
Läs uppropet, originalhandlingarna och bakgrunden:
Grundlagsuppropet 2026
https://grundlagsuppropet.se/
Ett samhälle måste kunna agera snabbt när människors liv och säkerhet hotas. Men handlingskraft måste kombineras med rättssäkerhet, demokratiskt ansvarsutkrävande och ett starkt skydd för våra grundläggande rättigheter.
Ju större befogenheter staten får i en kris, desto starkare måste skyddet mot maktmissbruk vara.
Detta meddelande har skickats eftersom du är ledamot av riksdagens konstitutionsutskott, som bereder grundlagsfrågor.
{Ditt namn kommer stå här}