STÄRKT KONSTITUTIONELL BEREDSKAP
Vad innebär grundlagsändringen?
Det första grundlagsbeslutet är redan fattat. Efter valet avgör den nya riksdagen om förändringen blir permanent. Förslaget kan ge regeringen större befogenheter att besluta bindande regler under mycket allvarliga fredstida kriser. Här går vi igenom vad som faktiskt föreslås, vilka spärrar som finns och varför frågan är viktig före det andra beslutet.
DET VIKTIGASTE PÅ 30 SEKUNDER
Det här är vad som står på spel
- Riksdagen fattade det första grundlagsbeslutet den 3 december 2025.
- Efter valet den 13 september 2026 får den nya riksdagen fatta det andra beslutet.
- Förslaget gör det möjligt att under en allvarlig fredstida kris ge regeringen större normgivningsmakt på områden där regler annars måste beslutas genom lag.
- I exceptionellt brådskande situationer kan regeringen även kunna besluta vissa regler på lagområdet utan ett föregående särskilt bemyndigande i vanlig lag.
- Det finns betydande spärrar, bland annat krav på kvalificerad majoritet och parlamentarisk efterkontroll.
- Flera remissinstanser har samtidigt lyft frågor om rättssäkerhet, avgränsning och risken för missbruk.
Grundlagsuppropets krav är att den nyvalda riksdagen inte ska anta förslaget i dess nuvarande form utan en förnyad offentlig och rättslig granskning.
PROCESSEN
Det finns fortfarande ett beslut kvar
En grundlag ändras inte genom ett vanligt riksdagsbeslut. Riksdagen måste fatta två likalydande beslut och ett riksdagsval ska hållas mellan besluten.
Det första beslutet om Stärkt konstitutionell beredskap fattades den 3 december 2025. Förslaget är därför vilande. Efter riksdagsvalet den 13 september 2026 får den nyvalda riksdagen ta ställning till det en andra gång.
3 DECEMBER 2025
① Första beslutet
Riksdagen antog grundlagsförslaget som vilande.
13 SEPTEMBER 2026
② Riksdagsval
Väljarna utser den riksdag som får fatta det andra beslutet.
EFTER VALET
③ Andra beslutet
Den nyvalda riksdagen får ta ställning till samma grundlagsförslag.
1 JANUARI 2027
④ Föreslaget ikraftträdande
Om förslaget antas slutligt föreslås ändringarna börja gälla den 1 januari 2027.
Valet mellan de två besluten finns bland annat för att väljarna ska få möjlighet att granska en grundlagsändring innan den blir permanent. Den möjligheten finns nu.
FÖRSLAGET
Vad handlar grundlagsförslaget om?
Förslaget är bredare än frågan om fredstida kriser. Syftet är att Sverige ska kunna styras på ett demokratiskt, effektivt och rättsenligt sätt även under krig och andra mycket svåra kriser.
① Riksdagen ska lättare kunna sammanträda
Reglerna ändras för att riksdagen bättre ska kunna fortsätta arbeta under svåra förhållanden. Det öppnas bland annat för helt digitala riksdagssammanträden i vissa situationer.
② Reglerna om krigsdelegationen ändras
Krigsdelegationen behålls för krig och krigsfara, men reglerna om bland annat dess sammansättning och beslutsformer justeras.
③ Nya regler för allvarliga fredstida kriser
Ett nytt kapitel föreslås i regeringsformen med särskilda bestämmelser om regeringens normgivningsmakt under en allvarlig fredstida krissituation.
Det är denna tredje del som Grundlagsuppropet framför allt uppmärksammar.
MAKTFÖRDELNINGEN
Vad kan regeringen få rätt att göra?
Normgivning betyder att besluta bindande regler. I Sverige måste viktiga regler inom vissa områden normalt beslutas av riksdagen genom lag.
De nya grundlagsbestämmelserna gör det möjligt att under en allvarlig fredstida kris ge regeringen ett större handlingsutrymme på detta område.
VÄG 1
Riksdagen kan ge regeringen större normgivningsmakt
När krisbestämmelserna har aktiverats kan riksdagen genom lag ge regeringen rätt att meddela föreskrifter inom områden där regler annars måste beslutas genom lag.
Den lag som ger regeringen denna rätt ska noggrant ange under vilka förutsättningar befogenheten får användas.
VÄG 2
Regeringen kan i exceptionella fall agera utan ett föregående bemyndigande
I exceptionellt brådskande situationer kan regeringen också meddela vissa föreskrifter på lagområdet utan att riksdagen först har gett ett särskilt bemyndigande i vanlig lag.
Det kräver att ett dröjsmål skulle medföra avsevärt men för angelägna allmänna intressen.
Sådana föreskrifter är tillfälliga och ska underställas riksdagen.
Förändringen handlar alltså inte om att riksdagen försvinner. Den handlar om att regeringen under särskilda krisförhållanden kan få besluta fler bindande regler på områden där riksdagen annars stiftar lag.
NÄR KAN DET AKTIVERAS?
Vad är en ”allvarlig fredstida krissituation”?
Uttrycket definieras inte genom en uttömmande lista i grundlagstexten. Av propositionen framgår att det ska röra sig om mycket allvarliga fredstida situationer där de vanliga formerna för normgivning inte är tillräckliga.
Som exempel nämns bland annat svåra naturkatastrofer, ovanligt stora eller allvarliga olyckor, storskaliga terroristattentat, allvarliga epidemier och omfattande störningar av kritisk infrastruktur eller andra viktiga samhällsfunktioner.
Det handlar inte om vilken kris som helst
Reglerna är inte tänkta för vanliga olyckor, begränsade oväntade händelser eller varje form av politiskt, ekonomiskt eller socialt problem.
Tröskeln ska vara hög. Samtidigt har frågan om hur begreppet ska avgränsas varit en del av diskussionen kring förslaget.
Hur aktiveras befogenheterna?
Huvudregeln är att riksdagen ska besluta att regeringen får använda de särskilda befogenheterna.
¾
Minst tre fjärdedelar av de röstande måste stödja aktiveringsbeslutet.
Om det är uppenbart att riksdagens beslut inte kan avvaktas får regeringen själv fatta aktiveringsbeslutet.
Ett sådant beslut ska så snart som möjligt underställas riksdagen och kräver då stöd av minst tre fjärdedelar av de röstande för att godkännas.
ETT KONKRET EXEMPEL
Hur långtgående kan krisregler vara i praktiken?
Grundlagsändringen inför inte i sig nedstängningar, vaccinationsbevis eller andra konkreta pandemirestriktioner.
Men ett aktuellt och separat lagförslag visar hur konkret frågan om statens krisbefogenheter kan bli.
STÄRKT PANDEMIBEREDSKAP
Regeringen vill ha färdiga befogenheter inför framtida allvarlig smittspridning
Den 26 augusti 2026 publicerade regeringen lagrådsremissen Stärkt pandemiberedskap. Där föreslås en ny lag om särskilda begränsningar för att förhindra smittspridning.
Pandemiförslaget är ett separat lagstiftningsprojekt. Det är inte beroende av grundlagsändringen och ska inte beskrivas som en följd av den.
Det är ändå ett relevant exempel eftersom det visar vilka typer av ingripande regler som kan bli aktuella när staten vill kunna reagera snabbt på en framtida kris.
Förslaget omfattar bland annat:
- begränsningar av antalet deltagare och besökare
- krav på minsta avstånd mellan människor
- tidsbegränsningar och andra restriktioner för verksamheter
- regler för allmänna sammankomster och offentliga tillställningar
- begränsningar som berör kollektivtrafik och inrikes flyg
- begränsningar kring vissa privata sammankomster
- förbud mot att vistas på vissa särskilt angivna platser
- hälsokontroller vid inresa till Sverige
- en ny extraordinär möjlighet till smittskyddsplacering i särskilda boendeformer för äldre
Vaccinationsbevis nämns uttryckligen i motiven
I själva bestämmelserna används bland annat formuleringen ”andra åtgärder för att motverka smittspridning”.
I regeringens motivering förklaras att sådana åtgärder exempelvis kan innebära att den som arrangerar en allmän sammankomst eller offentlig tillställning ges möjlighet att ställa krav på vaccinationsbevis.
Det är inte samma sak som vaccinationstvång och innebär inte att vaccinationsbevis automatiskt införs. Däremot innebär det att sådana krav finns med bland de åtgärder som lagstiftningen är tänkt att kunna möjliggöra.
Även förbud kan bli möjliga i sista hand
Lagrådsremissen innehåller också möjligheter till förbud mot allmänna sammankomster och offentliga tillställningar om mindre ingripande smittskyddsåtgärder inte bedöms vara tillräckliga.
Regeringen betonar samtidigt att ett sådant förbud är en mycket långtgående åtgärd och att konsekvenserna för grundläggande fri- och rättigheter måste beaktas.
Två olika förslag. Samma viktiga kontrollfråga.
Vem ska kunna fatta ingripande beslut först? Hur snabbt ska riksdagen få kontroll över besluten? Vilka friheter kan beröras? Och vilka spärrar behövs om en framtida regering använder befogenheterna mer långtgående än dagens?
FRI- OCH RÄTTIGHETER
Ger grundlagsändringen staten nya möjligheter att begränsa fri- och rättigheter?
Inte i sig.
Grundlagsförslaget förändrar inte de materiella gränserna för vilka inskränkningar av grundläggande fri- och rättigheter som är tillåtna.
De konstitutionella regler som begränsar hur fri- och rättigheter får inskränkas gäller alltså fortfarande.
Det som förändras är vem som i vissa situationer kan meddela regler. Regeringen kan få befogenheter på delar av lagområdet som annars ligger hos riksdagen.
Det betyder att kritik mot grundlagsförslaget bör handla om maktfördelning, avgränsning, kontroll och rättssäkerhet, inte om att grundlagsändringen automatiskt inför en viss konkret tvångsåtgärd.
SKYDDSMEKANISMERNA
Vilka spärrar finns?
Förslaget innebär inte att regeringen får obegränsad makt. Tvärtom finns flera uttryckliga kontrollmekanismer.
- Tre fjärdedelars majoritet. Huvudregeln är att riksdagen med kvalificerad majoritet aktiverar befogenheterna.
- Riksdagen kan stoppa befogenheterna. Riksdagen kan när som helst besluta att de särskilda befogenheterna ska upphöra.
- Akuta regeringsföreskrifter är tidsbegränsade. Föreskrifter utan föregående lagbemyndigande får gälla högst tre månader.
- Riksdagen måste få pröva dem. Sådana föreskrifter ska snabbt underställas riksdagen och upphör under de förutsättningar som anges i grundlagsförslaget om riksdagen inte godkänner dem.
- Grundlagen kan inte ändras på detta sätt. Regeringen får inte använda befogenheterna för att stifta, ändra eller upphäva grundlag, riksdagsordningen eller vallagen.
- Riksdagen behåller sin lagstiftningsmakt. Den kan fortfarande lagstifta för att ändra eller upphäva regeringens föreskrifter.
- De vanliga rättighetsskydden gäller. Regeringen får inte kringgå regeringsformens övriga begränsningar av hur fri- och rättigheter får inskränkas.
REMISSKRITIKEN
Kritiken kommer inte bara från Grundlagsuppropet
En majoritet av remissinstanserna tillstyrkte, hade inga invändningar eller accepterade huvudinriktningen. Samtidigt framfördes principiell kritik mot vissa delar av konstruktionen.
Centrum för rättvisa
Centrum för rättvisa har bland annat efterlyst en starkare analys av risken för missbruk av de extraordinära befogenheterna och tydligare möjligheter till rättslig kontroll.
Civil Rights Defenders
Civil Rights Defenders har invänt mot delar av förslaget och bland annat lyft otydligheten i begreppet allvarlig fredstida krissituation, rättssäkerhetsfrågor och risken för att extraordinära befogenheter kan missbrukas.
Internationella Juristkommissionens svenska avdelning
Den svenska avdelningen av Internationella Juristkommissionen har lyft frågan om hur reglerna skulle kunna fungera under en framtida regering med mer auktoritära ambitioner och pekat på erfarenheter av demokratisk tillbakagång i andra europeiska länder.
Grundlagar bör inte bara bedömas utifrån hur dagens regering förväntas använda dem. De måste också fungera med framtida regeringar vi ännu inte känner.
ARGUMENTEN FÖR
Varför vill regeringen genomföra förändringen?
Det finns också starka argument för att införa en tydligare konstitutionell krisordning.
Regeringens utgångspunkt är att dagens regler räcker långt, men att det kan uppstå mycket allvarliga situationer där bindande regler behöver fattas snabbare än genom den normala lagstiftningsprocessen.
Syftet är därför att skapa en i förväg reglerad och legal ordning för sådana situationer, i stället för att staten under en akut kris ska tvingas improvisera rättsliga lösningar.
Konstitutionsutskottets majoritet ställde sig bakom denna bedömning och riksdagen antog förslaget som vilande.
Det verkliga vägvalet
Frågan är därför inte om Sverige ska kunna agera under en mycket allvarlig kris.
Frågan är hur långt regeringens handlingsutrymme ska sträcka sig, hur befogenheterna ska avgränsas och hur den demokratiska och rättsliga kontrollen ska fungera när samhället är under som störst press.
GRUNDLAGSUPPROPET
Kräv ny granskning före det andra beslutet
Grundlagsuppropets utgångspunkt är inte att Sverige ska sakna möjlighet att agera snabbt i en kris.
Vi anser att en förändring av regeringens konstitutionella befogenheter kräver bred offentlig debatt, tydliga gränser, stark parlamentarisk och rättslig kontroll och robusta garantier för grundläggande fri- och rättigheter.
Därför uppmanar vi den riksdag som väljs den 13 september 2026 att inte anta förslaget om Stärkt konstitutionell beredskap i dess nuvarande form.
Grundlagen måste vara säker även med en regering du inte litar på.
GRANSKA SJÄLV
Läs originalhandlingarna
Vi uppmuntrar alla att läsa originalunderlagen och bilda sig en egen uppfattning.
Proposition 2024/25:155
Regeringens fullständiga förslag, Stärkt konstitutionell beredskap.
Betänkande 2025/26:KU8
Konstitutionsutskottets behandling av förslaget och underlaget för riksdagens första beslut.
Stärkt pandemiberedskap
Regeringens lagrådsremiss från augusti 2026 om särskilda begränsningar för att förhindra smittspridning.
Riksdagens information om vilande grundlagsändringar
Riksdagens egen information om processen och de grundlagsförslag som väntar på ett andra beslut efter valet.
Din underskrift går till KU
Din underskrift skickas direkt till ledamöterna i riksdagens konstitutionsutskott med krav på en ny granskning före det andra beslutet.
Därför skriver människor under
Stoppa grundlags-ändringen
Väljarkrav till riksdagspartierna: Ompröva grundlagsändringen efter valet
Stoppa grundlagsändringen om utökad krismakt
Stärk skyddet för fri- och rättigheter innan regeringen ges utökade befogenheter i en kris
Sveriges grundlag är demokratins yttersta skydd. Den ska stå stark även när samhället utsätts för stora påfrestningar.
Den 3 december 2025 fattade riksdagen det första av två beslut om Stärkt konstitutionell beredskap. Förslaget innebär nya grundlagsregler som gör det möjligt att under en allvarlig fredstida krissituation ge regeringen befogenhet att meddela föreskrifter på områden där regler normalt måste beslutas genom lag.
I exceptionella och särskilt brådskande situationer ska regeringen dessutom kunna meddela vissa föreskrifter på lagområdet utan ett föregående särskilt bemyndigande i vanlig lag. Förslaget innehåller samtidigt flera spärrar och krav på parlamentarisk kontroll.
Det här kan få mycket konkreta konsekvenser
Frågan om krisbefogenheter är inte bara juridisk teori.
Regeringens lagrådsremiss Stärkt pandemiberedskap, som är ett separat lagstiftningsprojekt, visar vilka typer av ingripande regler som kan bli aktuella under en framtida hälsokris. Förslaget omfattar bland annat begränsningar av sammankomster och verksamheter, vistelseförbud och andra samhällsinriktade smittskyddsåtgärder. I motiven anges även att arrangörer ska kunna ges möjlighet att ställa krav på vaccinationsbevis vid allmänna sammankomster och offentliga tillställningar.
Pandemiförslaget är inte en följd av grundlagsändringen. Men det visar hur konkret frågan om regeringens krismakt kan bli för människors frihet och vardag.
Nu har väljarna ordet
En grundlagsändring kräver två likalydande riksdagsbeslut med ett riksdagsval emellan. Det första beslutet är fattat. Efter valet den 13 september 2026 får den nyvalda riksdagen ta ställning till förslaget igen.
Det är nu den demokratiska eftertanken måste ske.
Frågan handlar inte om huruvida vi litar på dagens regering.
Grundlagen måste vara säker även med en regering vi inte litar på.
Jag som skriver under kräver
Att den nyvalda riksdagen inte antar förslaget om Stärkt konstitutionell beredskap i dess nuvarande form utan att frågan först får en förnyad offentlig och rättslig granskning.
Innan ett andra grundlagsbeslut fattas vill jag se:
- En bred offentlig debatt om grundlagsändringen och dess konsekvenser.
- Ett starkt skydd för grundläggande fri- och rättigheter och den kroppsliga integriteten.
- Stark parlamentarisk och rättslig kontroll av regeringens beslut under en kris.
- Tydliga och snäva gränser för när extraordinära krisbefogenheter får användas.
- Ett tydligt besked före valet: Kommer ert parti att rösta ja eller nej till grundlagsändringen efter valet?
Läs uppropet, originalhandlingarna och bakgrunden:
Grundlagsuppropet 2026
https://grundlagsuppropet.se/
Ett samhälle måste kunna agera snabbt när människors liv och säkerhet hotas. Men handlingskraft måste kombineras med rättssäkerhet, demokratiskt ansvarsutkrävande och ett starkt skydd för våra grundläggande rättigheter.
Ju större befogenheter staten får i en kris, desto starkare måste skyddet mot maktmissbruk vara.
Detta meddelande har skickats eftersom du är ledamot av riksdagens konstitutionsutskott, som bereder grundlagsfrågor.
{Ditt namn kommer stå här}