Tidigare ställningstagande: Socialdemokraternas deltagande ledamöter röstade ja vid det första grundlagsbeslutet den 3 december 2025.

Partiets besked inför det andra beslutet publiceras här.

Tidigare ställningstagande: Moderaternas deltagande ledamöter röstade ja vid det första grundlagsbeslutet den 3 december 2025.

Partiets besked inför det andra beslutet publiceras här.

Tidigare ställningstagande: Sverigedemokraternas deltagande ledamöter röstade ja vid det första grundlagsbeslutet den 3 december 2025.

Partiets besked inför det andra beslutet publiceras här.

Tidigare ställningstagande: Vänsterpartiets deltagande ledamöter röstade ja vid huvudomröstningen. Partiet ville samtidigt bland annat se en utredning om en starkare roll för Lagrådet vid extraordinär normgivning.

Partiets besked inför det andra beslutet publiceras här.

Tidigare ställningstagande: Centerpartiets deltagande ledamöter röstade ja vid det första grundlagsbeslutet den 3 december 2025.

Status: Avstår från att svara

Grundlagsuppropet har frågat Centerpartiet hur partiet avser att rösta om den vilande grundlagsändringen efter valet och hur partiet ser på bland annat rättssäkerheten, skyddet för grundläggande fri- och rättigheter och den kritik som framförts mot förslaget.

Den 8 september 2026 meddelade Centerpartiets valredaktion att partiet väljer att inte besvara frågorna:

”Tack för enkäten, men Centerpartiet väljer att avstå från att svara.”

Det innebär att Grundlagsuppropet i nuläget inte har fått något besked från Centerpartiet om hur partiet avser att rösta vid riksdagens andra beslut om grundlagsändringen.

Tidigare ställningstagande: Kristdemokraternas deltagande ledamöter röstade ja vid det första grundlagsbeslutet den 3 december 2025.

1. Avser Kristdemokraterna att rösta ja eller nej till grundlagsändringen när frågan kommer
upp till ett andra beslut efter valet?
Ja. Vi har ju ställt oss bakom det vilande förslaget. Inget har förändrats sedan dess.
 
2. Anser Kristdemokraterna att regeringens möjlighet att själv besluta att en allvarlig fredstida
krissituation föreligger, när riksdagens beslut inte kan avvaktas, har tillräckliga
rättssäkerhetsgarantier?
Ja. I det vilande förslaget till grundlagsändring finns kontrollpunkter där riksdagen ska ta ställning.
Om regeringens åtgärder inte godkänns av riksdagen upphävs de.
 
3. Anser Kristdemokraterna att skyddet för grundläggande fri- och rättigheter är tillräckligt
starkt i det föreslagna systemet, även i en situation där regeringen behöver agera mycket
snabbt?
Ja.
 
4. Hur ser Kristdemokraterna på den kritik som bland andra Civil Rights Defenders, Centrum
för rättvisa och Svenska avdelningen av Internationella Juristkommissionen har framfört om
riskerna för maktmissbruk och otillräckliga kontrollmekanismer?
Regeringen har i propositionen tagit hänsyn till de invändningar som framfördes under remissrundan
och regeringens resonemang bemöter synpunkterna utförligt. Regeringen står dock i huvudsak fast vid
sin grundläggande linje. De viktigaste invändningarna från Civil Rights Defenders, Centrum för
rättvisa och Internationella juristkommissionen diskuteras uttryckligen, men regeringen bedömer att de
föreslagna skyddsmekanismerna är tillräckliga och väljer därför att gå vidare med förslagen.
 
5. Är Kristdemokraterna berett att verka för ytterligare granskning, förstärkta
kontrollmekanismer eller andra förändringar innan riksdagen fattar sitt andra beslut? Om ja,
vilka?
Nej, det är inte aktuellt i nuläget. Det är viktigt att få den nya lagen på plats, för att inte det kaos ska
behöva upprepas som uppstod i samband med pandemin på grund av bristande konstitutionell
beredskap för fredstida kriser.

Tidigare ställningstagande: Miljöpartiets deltagande ledamöter röstade nej till utskottets förslag i huvudomröstningen.

Partiet var särskilt kritiskt till möjligheten för regeringen att i vissa situationer använda extraordinär normgivningsmakt utan föregående riksdagsbeslut och förhandsgodkännande.

Partiets besked inför det andra beslutet publiceras här.

Tidigare ställningstagande: Liberalernas deltagande ledamöter röstade ja vid det första grundlagsbeslutet den 3 december 2025.

Partiets besked inför det andra beslutet publiceras här.

Tidigare ställningstagande: Partiet var inte representerat i riksdagen vid det första grundlagsbeslutet den 3 december 2025.

Partiets besked inför det andra beslutet publiceras här.

Tidigare ställningstagande: Partiet var inte representerat i riksdagen vid det första grundlagsbeslutet den 3 december 2025.

Partiets besked inför det andra beslutet publiceras här.

Tidigare ställningstagande: Partiet var inte representerat i riksdagen vid det första grundlagsbeslutet den 3 december 2025.

Partiets besked inför det andra beslutet publiceras här.

Tidigare ställningstagande: Partiet var inte representerat i riksdagen vid det första grundlagsbeslutet den 3 december 2025.

Piratpartiet delar uppfattningen att Sverige behöver en konstitutionell beredskap som gör det möjligt att agera snabbt även under mycket allvarliga fredstida kriser. Samtidigt anser vi att extraordinära befogenheter måste omgärdas av mycket starka demokratiska och rättsstatliga kontrollmekanismer.

1. Om Piratpartiet blir representerat i riksdagen efter valet, avser partiet att rösta ja eller nej till grundlagsändringen?

Piratpartiet skulle rösta nej till förslaget i dess nuvarande form. Vi ser behovet av en starkare konstitutionell krisberedskap, men anser att förslaget ger regeringen alltför långtgående möjligheter att själv aktivera extraordinära befogenheter.

2. Har regeringens möjlighet att själv besluta att en allvarlig fredstida krissituation föreligger tillräckliga rättssäkerhetsgarantier?

Nej. Kravet på efterföljande godkännande från riksdagen är en viktig spärr, men vi anser inte att efterhandskontroll är tillräcklig när regeringen själv både kan avgöra att undantagssituationen föreligger och omedelbart få utökad normgivningsmakt.

3. Är skyddet för grundläggande fri- och rättigheter tillräckligt starkt?

Nej. Just under en allvarlig kris är risken som störst att långtgående inskränkningar accepteras i handlingskraftens namn. Då behöver skyddet för grundläggande fri- och rättigheter vara starkare, inte svagare.

4. Hur ser Piratpartiet på kritiken från bland andra Civil Rights Defenders och Centrum för rättvisa?

Vi delar i stora delar kritiken. Särskilt allvarligt ser vi på kombinationen av en relativt öppen definition av vad som utgör en allvarlig krissituation, regeringens möjlighet att själv aktivera befogenheterna och att viktiga kontrollmekanismer huvudsakligen träder in först i efterhand.

5. Är Piratpartiet berett att verka för ytterligare granskning eller förändringar?

Ja. Vi vill bland annat se tydligare kriterier för när reglerna får användas, striktare tidsgränser för riksdagens prövning, starkare oberoende rättslig kontroll av åtgärder som begränsar fri- och rättigheter samt ett tydligt skydd mot att regeringen återinför åtgärder som riksdagen har underkänt.

Sverige behöver kunna agera snabbt i en kris. Men en konstitution ska inte utformas utifrån förutsättningen att framtida regeringar alltid kommer att använda extraordinär makt klokt och återhållsamt. Det är just när makten frestas att gå för långt som grundlagens spärrar behövs som mest.

Tidigare ställningstagande: Partiet var inte representerat i riksdagen vid det första grundlagsbeslutet den 3 december 2025.

MoDs svar på de fem frågorna

1. Kommer ert parti efter valet att rösta för eller emot det vilande förslaget om Stärkt konstitutionell beredskap i dess nuvarande form?

MoD kommer att rösta emot förslaget i dess nuvarande form.

MoD anser att en grundlagsändring som ger regeringen utökade befogenheter i allvarliga kriser måste omges av mycket starka och tydliga skydd för grundläggande fri- och rättigheter. När makten flyttas från riksdagen till regeringen måste kontrollen av makten stärkas, inte försvagas.

MoD bildades 2021 i protest mot bland annat vaccinpass och de inskränkningar av människors fri- och rättigheter som genomfördes och diskuterades under pandemin. Kroppsligt självbestämmande, mänskliga rättigheter och demokrati är därför några av våra viktigaste frågor. Vi kommer att motsätta oss lag- och grundlagsförslag som vi bedömer hotar dessa principer.

2. Har ert parti ändrat uppfattning sedan riksdagens första beslut den 3 december 2025? Om ja, varför?

MoD satt inte i riksdagen när det första beslutet fattades och deltog därför inte i omröstningen.

Vår grundläggande hållning har däremot varit konsekvent: kriser får inte användas för att kringgå demokratiska processer eller för att göra långtgående inskränkningar i människors grundläggande rättigheter enklare att genomföra.

Erfarenheterna från pandemin visar enligt oss varför detta är särskilt viktigt. Det är när samhället befinner sig under stark press som skyddet för demokrati, rättssäkerhet, yttrandefrihet och kroppsligt självbestämmande behöver vara som starkast.

3. Anser ni att förslaget innehåller tillräckliga garantier för grundläggande fri- och rättigheter, rättssäkerhet samt parlamentarisk och rättslig kontroll?

Nej.

Vi anser inte att garantierna är tillräckligt starka i förhållande till de befogenheter som grundlagsändringen möjliggör.

Utgångspunkten måste vara att exceptionella befogenheter kräver exceptionellt starka kontrollmekanismer. Grundläggande fri- och rättigheter ska inte kunna åsidosättas lättare därför att landet befinner sig i en kris. Tvärtom är det just i sådana situationer som grundlagens skydd behövs som mest.

4. Vill ert parti förändra eller komplettera förslaget innan det andra grundlagsbeslutet fattas? I så fall hur?

MoDs förstahandsalternativ är att riksdagen inte antar det vilande förslaget i dess nuvarande form.

Om frågan ska tas vidare vill vi se ett omarbetat förslag med betydligt starkare skyddsmekanismer. Det bör bland annat finnas tydligare och snävare gränser för vilka situationer som kan motivera extraordinära befogenheter, stark parlamentarisk kontroll, tydlig tidsbegränsning och effektiva möjligheter till rättslig prövning.

Vi vill också se uttryckliga och robusta garantier för grundläggande mänskliga fri- och rättigheter, däribland kroppsligt självbestämmande och rätten att inte utsättas för medicinska ingrepp eller indirekt medicinskt tvång genom exempelvis vaccinpass.

5. Anser ni att grundlagsförändringen har fått tillräcklig offentlig och demokratisk debatt inför valet?

Nej.

En förändring av Sveriges grundlag som handlar om hur makten får utövas under framtida kriser borde vara en självklar del av valdebatten. Väljarna bör före valet få veta hur partierna tänker rösta när frågan kommer tillbaka till riksdagen.

Det är också ett av skälen till att företrädare för MoD har engagerat sig i Grundlagsuppropet. Grundlagsändringar ska inte passera under väljarnas radar. De ska granskas, diskuteras och ifrågasättas offentligt innan väljarna går till valurnorna.

MoDs utgångspunkt är enkel: Mer makt åt staten i kristider måste motsvaras av starkare skydd för människan. Mänskliga rättigheter, demokrati och kroppsligt självbestämmande är inte principer som bara ska gälla när samhället fungerar normalt. Det är när krisen kommer som de verkligen sätts på prov.