INTEGRITET
Så behandlar vi dina personuppgifter
När du skriver under Grundlagsuppropet behandlar vi vissa personuppgifter. Här förklarar vi vilka uppgifter vi samlar in, hur de används, vilka som får del av dem och vilka rättigheter du har.
Personuppgiftsansvarig
Personuppgiftsansvarig för Grundlagsuppropet är:
MoD Ideell förening
Organisationsnummer: 802538-4457
Huveröd 241
444 97 Svenshögen
E-post: info@grundlagsuppropet.se
Vilka uppgifter samlar vi in?
När du skriver under Grundlagsuppropet behandlar vi de uppgifter som du lämnar i formuläret. Det kan bland annat vara:
- ditt förnamn
- din e-postadress
- din kommun eller ort, om du lämnar den uppgiften
- din kommentar, om du väljer att skriva en
- uppgiften att du har skrivit under Grundlagsuppropet
- dina val i formuläret, exempelvis om ditt namn ska visas offentligt eller om du vill få uppdateringar via e-post
Vi eftersträvar att endast samla in de uppgifter som behövs för att administrera uppropet och genomföra namninsamlingen.
Vad används uppgifterna till?
Personuppgifterna används för att registrera och administrera din underskrift, redovisa stödet för uppropet och föra fram uppropets budskap till ansvariga politiker.
Om du separat väljer att få uppdateringar kan din e-postadress också användas för utskick om Grundlagsuppropet och grundlagsfrågan.
Vad händer när du skriver under?
När en ny person skriver under Grundlagsuppropet skickas automatiskt ett mejl från Grundlagsuppropet till de ordinarie ledamöterna i riksdagens konstitutionsutskott (KU). KU är det riksdagsutskott som ansvarar för bland annat grundlagsfrågor.
Ditt namn skickas till mottagarna
Mejlet innehåller ditt namn tillsammans med uppropets budskap. På så sätt blir din underskrift också ett direkt besked till de politiker som arbetar närmast med grundlagsfrågan.
Din e-postadress och eventuell kommentar skickas inte till politikerna. Mejlet skickas från Grundlagsuppropets egen e-postadress.
Att välja att inte visa sitt namn offentligt på webbplatsen påverkar alltså inte detta utskick. Namnet följer fortfarande med i mejlet till KU:s ledamöter.
Vad visas offentligt på webbplatsen?
Du kan välja om ditt namn ska visas offentligt i anslutning till namninsamlingen.
Om du inte väljer bort offentlig visning kan ditt förnamn visas på Grundlagsuppropets webbplats. Din e-postadress publiceras aldrig.
Om du lämnar en kommentar kan kommentaren visas offentligt. Kommentaren skickas däremot inte med i det automatiska mejlet till politikerna.
Skillnaden mellan offentlig visning och utskicket till politiker
Om du väljer ”Visa inte mitt namn offentligt” visas ditt namn inte i den offentliga namninsamlingen på webbplatsen. Ditt namn skickas ändå med i det automatiska mejlet till KU:s ledamöter när du skriver under.
Underskriften kan avslöja en politisk uppfattning
Att skriva under ett politiskt eller samhälleligt upprop kan innebära behandling av personuppgifter som avslöjar en politisk uppfattning. Sådana personuppgifter har ett särskilt skydd enligt dataskyddsförordningen, GDPR.
Vi ber därför om ditt uttryckliga samtycke till att behandla dina personuppgifter för namninsamlingen och till att ditt namn tillsammans med uppropets budskap skickas till de politiker som anges ovan.
Du kan när som helst återkalla ditt samtycke för framtida behandling genom att kontakta oss. Ett återkallat samtycke kan däremot inte göra ett mejl som redan har skickats till en mottagare ogjort.
Uppropet och e-postuppdateringar är separata val
Du behöver inte anmäla dig till några nyhetsbrev eller andra uppdateringar för att kunna skriva under Grundlagsuppropet. Om du väljer att få uppdateringar via e-post är det ett separat och frivilligt val.
Vilka får del av uppgifterna?
Uppgifter kan behandlas av de tekniska tjänster och leverantörer som vi använder för webbplats, e-post, lagring och administration av namninsamlingen.
När du skriver under lämnas dessutom ditt namn och informationen om din underskrift vidare genom det automatiska mejlet till de ordinarie ledamöterna i riksdagens konstitutionsutskott.
Din e-postadress och din eventuella kommentar ingår inte i detta utskick.
Vi säljer inte dina personuppgifter.
Hur länge sparas uppgifterna?
Personuppgifter som hör till namninsamlingen sparas så länge de behövs för att administrera och redovisa uppropet. Vår utgångspunkt är att uppgifterna ska raderas eller anonymiseras senast 12 månader efter att uppropet har avslutats, om det inte finns en rättslig skyldighet att bevara vissa uppgifter längre.
Om du har anmält dig till e-postuppdateringar kan din e-postadress behandlas även därefter tills du avslutar prenumerationen eller återkallar ditt samtycke.
Dina rättigheter
Du har enligt GDPR flera rättigheter när vi behandlar dina personuppgifter. Beroende på omständigheterna kan du bland annat ha rätt att:
- få information om vilka personuppgifter vi behandlar om dig
- begära rättelse av felaktiga uppgifter
- begära att uppgifter raderas
- återkalla ditt samtycke
- begära begränsning av behandlingen
- i vissa fall få ut dina uppgifter i ett strukturerat format
Om du återkallar ditt samtycke påverkar det inte lagligheten av den behandling som redan har skett innan samtycket återkallades.
Du har också rätt att lämna klagomål till Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, om du anser att dina personuppgifter behandlas i strid med dataskyddsreglerna.
Säkerhet
Vi arbetar för att skydda personuppgifterna mot obehörig åtkomst, förlust, ändring och spridning. Tillgången till personuppgifterna begränsas till personer och tekniska tjänster som behöver uppgifterna för att administrera uppropet.
KONTAKT
Frågor om dina personuppgifter?
Vill du få information om dina uppgifter, rätta något, återkalla ditt samtycke eller begära radering är du välkommen att kontakta oss.
E-post: info@grundlagsuppropet.se
Stoppa grundlags-ändringen
Väljarkrav till riksdagspartierna: Ompröva grundlagsändringen efter valet
Stoppa grundlagsändringen om utökad krismakt
Stärk skyddet för fri- och rättigheter innan regeringen ges utökade befogenheter i en kris
Sveriges grundlag är demokratins yttersta skydd. Den ska stå stark även när samhället utsätts för stora påfrestningar.
Den 3 december 2025 fattade riksdagen det första av två beslut om Stärkt konstitutionell beredskap. Förslaget innebär nya grundlagsregler som gör det möjligt att under en allvarlig fredstida krissituation ge regeringen befogenhet att meddela föreskrifter på områden där regler normalt måste beslutas genom lag.
I exceptionella och särskilt brådskande situationer ska regeringen dessutom kunna meddela vissa föreskrifter på lagområdet utan ett föregående särskilt bemyndigande i vanlig lag. Förslaget innehåller samtidigt flera spärrar och krav på parlamentarisk kontroll.
Det här kan få mycket konkreta konsekvenser
Frågan om krisbefogenheter är inte bara juridisk teori.
Regeringens lagrådsremiss Stärkt pandemiberedskap, som är ett separat lagstiftningsprojekt, visar vilka typer av ingripande regler som kan bli aktuella under en framtida hälsokris. Förslaget omfattar bland annat begränsningar av sammankomster och verksamheter, vistelseförbud och andra samhällsinriktade smittskyddsåtgärder. I motiven anges även att arrangörer ska kunna ges möjlighet att ställa krav på vaccinationsbevis vid allmänna sammankomster och offentliga tillställningar.
Pandemiförslaget är inte en följd av grundlagsändringen. Men det visar hur konkret frågan om regeringens krismakt kan bli för människors frihet och vardag.
Nu har väljarna ordet
En grundlagsändring kräver två likalydande riksdagsbeslut med ett riksdagsval emellan. Det första beslutet är fattat. Efter valet den 13 september 2026 får den nyvalda riksdagen ta ställning till förslaget igen.
Det är nu den demokratiska eftertanken måste ske.
Frågan handlar inte om huruvida vi litar på dagens regering.
Grundlagen måste vara säker även med en regering vi inte litar på.
Jag som skriver under kräver
Att den nyvalda riksdagen inte antar förslaget om Stärkt konstitutionell beredskap i dess nuvarande form utan att frågan först får en förnyad offentlig och rättslig granskning.
Innan ett andra grundlagsbeslut fattas vill jag se:
- En bred offentlig debatt om grundlagsändringen och dess konsekvenser.
- Ett starkt skydd för grundläggande fri- och rättigheter och den kroppsliga integriteten.
- Stark parlamentarisk och rättslig kontroll av regeringens beslut under en kris.
- Tydliga och snäva gränser för när extraordinära krisbefogenheter får användas.
- Ett tydligt besked före valet: Kommer ert parti att rösta ja eller nej till grundlagsändringen efter valet?
Läs uppropet, originalhandlingarna och bakgrunden:
Grundlagsuppropet 2026
https://grundlagsuppropet.se/
Ett samhälle måste kunna agera snabbt när människors liv och säkerhet hotas. Men handlingskraft måste kombineras med rättssäkerhet, demokratiskt ansvarsutkrävande och ett starkt skydd för våra grundläggande rättigheter.
Ju större befogenheter staten får i en kris, desto starkare måste skyddet mot maktmissbruk vara.
Detta meddelande har skickats eftersom du är ledamot av riksdagens konstitutionsutskott, som bereder grundlagsfrågor.
{Ditt namn kommer stå här}

