PRESSMEDDELANDE |10 384 kräver besked – bara ett av åtta partier säger hur det tänker rösta om grundlagsändringen

Två dagar före riksdagsvalet har 10 384 personer skrivit under Grundlagsuppropets krav på offentlig debatt och tydliga besked om den vilande grundlagsändringen. Förslaget förändrar den konstitutionella beredskapen vid allvarliga fredstida kriser och kan ge regeringen större möjligheter att besluta om regler på områden som normalt kräver lagstiftning i riksdagen. Kritiker oroar sig för hur detta kan påverka skyddet för fri- och rättigheter vid en framtida kris, exempelvis om åtgärder som vaccinationsbevis eller andra långtgående begränsningar åter blir aktuella. Trots tio dagar, två direkta förfrågningar och över 140 000 mejl till partiernas företrädare är Kristdemokraterna det enda av riksdagens åtta partier som tydligt har meddelat hur partiet avser att rösta efter valet.

Den 3 december 2025 fattade riksdagen det första beslutet om ändringar i regeringsformen som ska stärka Sveriges konstitutionella beredskap vid allvarliga fredstida kriser.

Förslaget innebär bland annat nya möjligheter att ge regeringen befogenhet att meddela föreskrifter på områden som normalt kräver lagstiftning i riksdagen. Under vissa förutsättningar ska regeringen också själv kunna besluta att en allvarlig fredstida krissituation föreligger när riksdagens beslut inte kan avvaktas. Hela förslaget finns i regeringens proposition Stärkt konstitutionell beredskap.

Eftersom det handlar om en grundlagsändring krävs två likalydande riksdagsbeslut med ett val emellan. Det är alltså den riksdag som väljs på söndag som får ta ställning till förslaget en andra och avgörande gång.

Trots detta saknas fortfarande besked från sju av riksdagens åtta partier om hur de avser att rösta efter valet.

”Det är svårt att tänka sig ett tydligare tillfälle då väljarna borde få besked. Hela poängen med ett val mellan två grundlagsbeslut är att väljarna ska kunna påverka riksdagens sammansättning. Men hur ska de kunna göra ett informerat val när sju av åtta partier inte har berättat hur de tänker rösta?”

Andreas Sidkvist, initiativtagare till Grundlagsuppropet och vice partiledare för MoD

Sveriges grundlag satte gränser under pandemin

Sverige hade under pandemin på flera områden mindre långtgående restriktioner än många andra europeiska länder. Flera faktorer bidrog till den svenska strategin, men den svenska rättsordningen och de konstitutionella begränsningarna satte också ramar för vilka åtgärder regeringen kunde vidta.

Sverige saknade exempelvis en generell konstitutionell ordning för undantagstillstånd under fredstida kriser. När regeringen behövde större befogenheter krävdes därför i flera fall ny lagstiftning och riksdagens medverkan.

Samtidigt infördes även i Sverige långtgående åtgärder under pandemin. Vaccinationsbevis krävdes under en period för vissa allmänna sammankomster och offentliga tillställningar.

Grundlagsuppropet menar inte att den nu föreslagna grundlagsändringen i sig inför vaccinationsbevis eller någon annan specifik krisåtgärd. Farhågan gäller i stället vilka beslut en framtida regering kan få möjlighet att fatta under en allvarlig fredstida kris, hur snabbt makt kan flyttas från riksdagen till regeringen och vilka demokratiska och rättsliga spärrar som då finns kvar.

”Under pandemin såg vi hur stor betydelse lagar och grundlagar får när samhället utsätts för stark press. Därför måste vi diskutera mycket noggrant vilka spärrar som ska finnas nästa gång en regering anser att Sverige befinner sig i en allvarlig kris. Det är sådana frågor som borde diskuteras före valet och innan grundlagen ändras.”

Andreas Sidkvist

Omkring 1 700 har lämnat personliga kommentarer

Bland de omkring 1 700 personliga kommentarer som lämnats till uppropet återkommer frågor om regeringens makt, grundläggande fri- och rättigheter, demokratisk kontroll och erfarenheterna från pandemin.

Björn från Stockholm skriver:

”Erfarenheterna från Covidpandemin visar hur överilat en regering kan komma att handla i en krissituation med följd att individens rättigheter undergrävs. Om en regering ska få större lagstadgade möjligheter att snabbt agera i framtida krissituationer måste den demokratiska kontrollen av regeringen vara oerhört stark och det måste finnas konkret beskrivna begränsningar för vad en regering har möjlighet att genomföra.”

Kimmo från Borås skriver:

”Oavsett vilket parti man röstar på måste det finnas starka spärrar mot att grundläggande fri- och rättigheter kan begränsas för lättvindigt i en framtida kris. Erfarenheterna från pandemin visar hur snabbt långtgående beslut kan påverka människors vardag och frihet. Grundlagen ska skydda medborgarna – särskilt när samhället utsätts för press. Det här är alldeles för viktigt för att bara passera utan en bred offentlig debatt.”

Katarina från Tranås tar särskilt upp oron för framtida vaccinationskrav:

”Det blir godtyckligt vad som ska gälla och inte när inte konkreta regler sätts. Har alltför färskt minne från den så kallade pandemin […] Vad är en pandemi? Vaccinationstvång (som ett vaccinationsintyg indirekt är). Listan kan göras lång. Jag är född fri och vill inte ha något som inskränker den!”

Andra undertecknare efterlyser större offentlig debatt och mediebevakning. Stellan från Värsås skriver:

”Grundlagsändringar som till sin natur genomgripande och betydelsefulla bör naturligtvis redovisas öppet i media och partierna borde offentligt redogöra för sin ståndpunkt inför valet.”

Tio dagar, två förfrågningar och över 140 000 mejl

Grundlagsuppropet skickade sina frågor till samtliga åtta riksdagspartier den 1 september. Därefter har partierna fått ytterligare en uppmaning att svara.

Samtidigt har personer som skrivit under uppropet kunnat skicka mejl till riksdagspartiernas officiella adresser och deras ledamöter i konstitutionsutskottet. Sedan mejlfunktionen kom igång fullt ut har över 140 000 mejl skickats till partiernas företrädare med krav på besked.

Partierna har alltså haft tio dagar på sig, fått två direkta förfrågningar från Grundlagsuppropet och uppmärksammats på frågan genom ett stort antal mejl från medborgare.

”Partierna kan knappast ha missat frågan. De har haft tio dagar på sig och fått två direkta förfrågningar från oss, samtidigt som tusentals medborgare har kontaktat dem. Ändå vet väljarna två dagar före valet fortfarande inte hur sju av åtta riksdagspartier tänker rösta. Vi kräver inte att partierna ska tycka som vi. Vi kräver att de berättar vad de tycker innan väljarna går till val.”

Andreas Sidkvist

Centerpartiet avstår från att svara

Av de åtta riksdagspartierna har två återkommit till Grundlagsuppropet.

Kristdemokraterna har meddelat att partiet avser att rösta ja till grundlagsändringen efter valet. På frågan om partiet tänker rösta ja eller nej svarade KD:

”Ja. Vi har ju ställt oss bakom det vilande förslaget. Inget har förändrats sedan dess.”

Centerpartiet svarade den 8 september, men valde uttryckligen att avstå från att besvara frågorna:

”Tack för enkäten, men Centerpartiet väljer att avstå från att svara.”

Centerpartiets deltagande ledamöter röstade ja vid det första grundlagsbeslutet, men partiet har alltså inte lämnat besked om hur det avser att rösta vid det andra beslutet efter valet.

Socialdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Liberalerna har ännu inte besvarat Grundlagsuppropets frågor.

Vid riksdagens första beslut den 3 december 2025 var Miljöpartiet det enda riksdagspartiet som röstade emot förslaget.

Partier utanför riksdagen har också fått frågorna

Grundlagsuppropet har även frågat partier utanför riksdagen hur de skulle ställa sig till förslaget om de blir representerade efter valet.

Piratpartiet och MoD har meddelat att de skulle rösta nej till grundlagsändringen i dess nuvarande form.

Deras fullständiga svar, liksom svaren från riksdagspartierna, finns publicerade på Grundlagsuppropets webbplats.

Grundlagsuppropet kräver debatt och besked

Grundlagsuppropet kräver inte att alla partier ska säga nej till grundlagsändringen. Uppropet kräver att frågan granskas och diskuteras offentligt innan det andra beslutet fattas och att partierna tydligt redovisar sina ståndpunkter.

Grundlagsuppropet vill att:

• grundlagsändringen blir föremål för en bred offentlig debatt
• partierna tydligt redovisar hur de ställer sig till förslaget
• konsekvenserna för demokrati och grundläggande fri- och rättigheter granskas ordentligt innan det andra beslutet fattas

Hittills har 10 384 personer skrivit under uppropet.

Fakta: Partiernas besked

Kristdemokraterna: Ja till förslaget efter valet
Centerpartiet: Avstår från att besvara frågorna
Socialdemokraterna: Inget svar
Moderaterna: Inget svar
Sverigedemokraterna: Inget svar
Vänsterpartiet: Inget svar
Miljöpartiet: Inget svar på frågorna. Röstade nej vid det första grundlagsbeslutet
Liberalerna: Inget svar

Partier utanför riksdagen som lämnat besked:

Piratpartiet: Nej i nuvarande form
MoD: Nej i nuvarande form

Om Grundlagsuppropet

Grundlagsuppropet startades inför riksdagsvalet 2026 med krav på offentlig debatt och tydliga besked från partierna om den vilande grundlagsändringen.

Riksdagen antog förslaget som vilande den 3 december 2025. För att grundlagsändringen ska träda i kraft krävs ett andra likalydande beslut efter riksdagsvalet den 13 september 2026.

Presskontakt

Andreas Sidkvist
Initiativtagare till Grundlagsuppropet
Vice partiledare, MoD

Telefon: 076 007 56 58
E-post: info@grundlagsuppropet.se

Tillgänglig för intervju.

Mer information, partiernas fullständiga svar och bakgrund finns på grundlagsuppropet.se.