Från Exit WHO till Grundlagsuppropet: Vem bestämmer nästa gång krisen kommer?

Under pandemin väcktes en grundläggande fråga: Hur långt ska staten kunna gå när samhället befinner sig i kris?

Den frågan stod också i centrum för engagemanget kring Exit WHO. Nu aktualiseras samma principiella frågor på svensk mark när riksdagen efter valet ska fatta det avgörande beslutet om nya grundlagsregler för allvarliga fredstida kriser.

Efter valet kan Sveriges grundlag ändras

Den 3 december 2025 fattade riksdagen det första beslutet om grundlagsförslaget Stärkt konstitutionell beredskap.

Förslaget handlar om hur Sverige ska kunna styras under allvarliga fredstida krissituationer, exempelvis en allvarlig epidemi, omfattande cyberattack, terrorattack eller svår störning av samhällsviktig infrastruktur.

Men grundlagen är ännu inte ändrad. För att ändra regeringsformen krävs två likalydande riksdagsbeslut med ett riksdagsval emellan.

Det innebär att den riksdag som väljs den 13 september får fatta det andra och avgörande beslutet.

Det är därför frågan måste diskuteras nu.

Samma grundfråga: Vem bestämmer när samhället är i kris?

Exit WHO och Grundlagsuppropet handlar inte om samma juridiska förslag. Men det finns en tydlig principiell koppling.

I båda fallen aktualiseras frågor om vem som får fatta långtgående beslut under en hälsokris, vilka gränser som ska gälla och hur individens fri- och rättigheter ska skyddas.

Grundlagsförslaget innebär att regeringen under vissa förutsättningar kan få betydligt större möjligheter att besluta om föreskrifter på områden som normalt kräver lagstiftning i riksdagen.

Det finns spärrar och parlamentarisk kontroll. Regeringen får inte obegränsad makt. Men regeringens konstitutionella handlingsutrymme kan bli betydligt större under en allvarlig kris.

Nästa pandemi gör frågan konkret

Den 26 augusti presenterade regeringen lagrådsremissen Stärkt pandemiberedskap.

Det är ett separat lagförslag och är inte beroende av grundlagsändringen. Men det visar vilken typ av beslut som kan bli aktuella vid nästa allvarliga smittspridning.

• begränsningar av sammankomster och verksamheter
• begränsningar i kollektivtrafiken
• förbud mot vistelse på vissa platser
• andra samhällsinriktade smittskyddsåtgärder

I regeringens motivering anges också uttryckligen att föreskrifter ska kunna ge arrangörer möjlighet att ställa krav på vaccinationsbevis vid vissa sammankomster och tillställningar.

Det innebär inte vaccinationstvång och vaccinationsbevis införs inte automatiskt. Men erfarenheterna från covidpandemin gör frågan konkret.

Självbestämmande handlar också om hur makten är organiserad

Diskussionen om självbestämmande handlar lätt om ett enskilt beslut: ett vaccin, ett vaccinationsbevis eller en viss restriktion.

Men bakom besluten finns den större frågan om hur makten är organiserad: vilka befogenheter regeringen har, vilka beslut som måste fattas av riksdagen, vilka rättigheter som får begränsas och hur besluten kan prövas.

Grundlagen skrivs inte för den regering vi har i dag. Den skrivs för alla framtida regeringar.

Jurister och rättighetsorganisationer har också varnat

Grundlagsuppropets oro bygger inte bara på erfarenheterna från pandemin. Flera juridiska och människorättsliga aktörer har framfört kritik mot delar av förslaget.

• Civil Rights Defenders har bland annat lyft frågor om rättssäkerhet, mänskliga rättigheter och risken för maktmissbruk.
• Centrum för rättvisa har efterlyst starkare rättsliga skyddsmekanismer och bättre möjligheter för enskilda att få inskränkningar av sina fri- och rättigheter prövade.
• Internationella Juristkommissionens svenska avdelning har uppmärksammat hur reglerna skulle kunna användas av en framtida regering med svagare respekt för demokratiska institutioner och rättsstatliga principer.

Det är invändningar som förtjänar en verklig offentlig diskussion innan grundlagen ändras.

Oavsett om du tidigare engagerat dig i Exit WHO, reagerade mot vaccinationsbevisen, oroar dig för demokratisk maktkoncentration eller helt enkelt anser att stora grundlagsändringar ska granskas ordentligt finns det fortfarande tid att göra din röst hörd.

Det första beslutet är redan fattat. Det andra återstår.

Har du redan skrivit under?

Dela uppropet med andra och hjälp oss nå 10 000 före valet.

För den avgörande frågan är större än både WHO, pandemin och dagens regering:

Hur mycket makt ska staten få när samhället är som mest pressat, och vilka rättigheter ska ingen kris få sätta ur spel?

Grundlagen måste vara säker även med en regering du inte litar på.

Andreas Sidkvist är initiativtagare till både Exit WHO och Grundlagsuppropet.