Ledartexten som blev startskottet för Grundlagsuppropet
När Jämtlands Tidning publicerade ledaren ”När staten får makt över våra kroppar” väckte den en fråga som vi menar borde diskuteras betydligt bredare inför valet: Hur mycket makt ska en regering kunna få under en allvarlig fredstida kris, och vilka skydd ska finnas när samhället är som mest pressat?
Den 28 augusti publicerade Jämtlands Tidning en ledartext av Simon Gunnholt med rubriken ”När staten får makt över våra kroppar”. Texten handlar om förslaget Stärkt konstitutionell beredskap och de principiella frågor som väcks när regeringen föreslås kunna få särskilda normgivningsbefogenheter under allvarliga fredstida kriser.
För oss blev artikeln en viktig påminnelse om hur lite offentlig diskussion en av de större förändringarna av regeringsformen på länge har fått.
Det första grundlagsbeslutet fattades redan den 3 december 2025. Efter riksdagsvalet den 13 september 2026 kan den nyvalda riksdagen fatta det andra beslut som krävs för att ändringen ska bli grundlag.
Erfarenheterna från pandemin finns kvar
Grundlagsuppropet föddes inte bara ur en tidningsartikel.
För flera av oss bakom initiativet finns också erfarenheterna från pandemin och det tidigare engagemanget för mänskliga rättigheter, demokrati, yttrandefrihet och medicinsk valfrihet.
Vaccinationsbevisen blev då en konkret påminnelse om hur snabbt frågor som tidigare hade framstått som teoretiska kan bli högst praktiska. Under en kris ställs svåra avvägningar mellan smittskydd och individens fri- och rättigheter, mellan snabba beslut och demokratisk kontroll.
Det betyder inte att den föreslagna grundlagsändringen i sig inför vaccinationsbevis eller andra pandemirestriktioner. Det gör den inte.
Förslaget handlar i stället om vem som ska kunna besluta om regler under framtida allvarliga fredstida kriser och under vilka förutsättningar regeringen ska kunna få större normgivningsbefogenheter än i normalläget.
Det är just därför vi anser att frågan förtjänar betydligt större uppmärksamhet.
En grundlag måste också fungera när förtroendet saknas
Det finns argument för förändringen. En allvarlig epidemi, en omfattande cyberattack eller ett sammanbrott i samhällsviktig infrastruktur kan kräva beslut mycket snabbt. Regeringen och en majoritet i riksdagen anser att dagens regeringsform inte ger tillräcklig konstitutionell beredskap för sådana situationer.
Samtidigt har flera remissinstanser, bland andra Civil Rights Defenders, Centrum för rättvisa och svenska avdelningen av Internationella Juristkommissionen, framfört invändningar mot delar av förslaget och efterlyst starkare rättssäkerhetsgarantier eller varnat för riskerna med alltför långtgående befogenheter.
Det är den diskussionen Grundlagsuppropet vill bidra till.
För frågan är större än vilka politiker som sitter i regeringen just nu.
Grundlagen måste vara säker även med en regering du inte litar på.
Ett Facebookinlägg fick artikeln att spridas
Efter publiceringen delades ledartexten bland annat av Hannah Meyer Sjöblom på Facebook, som skrev att Simon Gunnholt tar upp vad hon ser som några av de viktigaste frågorna.
Därför startade vi Grundlagsuppropet
Artikeln blev en av de direkta inspirationskällorna till att starta Grundlagsuppropet.
Syftet är inte att påstå att regeringen genom förslaget får obegränsad makt. Förslaget innehåller flera kontrollmekanismer och begränsningar, och riksdagen behåller en central roll.
Men när regeringsformen ändras så att regeringen under extraordinära förhållanden kan få betydligt större möjligheter att meddela regler på områden som normalt kräver lagstiftning, anser vi att ribban för offentlig granskning ska ligga mycket högt.
Vi vill därför att frågan diskuteras öppet före valet och att partierna berättar hur de tänker rösta när den nya riksdagen ska ta ställning.
Det första beslutet är fattat. Det andra återstår.
Grundlagsuppropet kräver en förnyad offentlig och rättslig granskning innan dess.
